Vasa Centralsjukhus onkologiska klinik: Med hjälp av gentest kan man minska dödsfall bland cancerpatienter
Vasa centralsjukhus har som det första sjukhuset i Finland rutinmässigt börjat använda ett gentest med vilket man kan identifiera patienter som löper en risk att drabbas av allvarliga biverkningar efter behandling med normala doser av cancerläkemedel som innehåller fluoropyrimidin.
Fluoropyrimidin används i capecitabin i tablettform och i 5-fluorouracil som ges intravenöst. Dessa läkemedel är bland de mest använda medicinerna i behandlingen av många cancerformer. Enligt uppskattningar har cirka 10 procent av befolkningen en partiell brist på enzymet DPD som bryter ned fluoropyrimidin, medan 0,5 procent saknar detta enzym helt och hållet. När enzymet inte fungerar så samlas det fluoropyrimidin i kroppen, vilket leder till allvarligare biverkningar än i normala fall. Ifjol gick Europeiska läkemedelsmyndigheten ut med en rekommendation om att patienter bör testas för brist på enzymet DPD innan ifrågavarande läkemedel används. I och med detta så har man i Finland inlett en omfattande testning. I Vasa började man aktivt testa patienter för tre år sedan och efter det har man inte upptäckt ett enda dödsfall som förorsakats av en allvarlig biverkning som uppstått på grund av bristen på ifrågavarande enzym.
Man har upptäckt flera variationer av mutationer i genen DPYD som styr bildandet av enzymet DPD. Det är ändå bara en lite del av dessa variationer av mutationer som är förknippade med bristen på enzymet DPD. Genom proaktiv screening av förändringar i genen DPYD kan man fastställa om personen helt saknar detta enzym men också om personen har en s.k. partiell brist på detta enzym.
Resultaten av de rutinscreeningar som har utförts under de två första åren finns nu till förfogande: 8 procent av patienterna (13 patienter av 167 patienter) hade patogenetiska DPYD-varianter som förorsakar en brist på DPD. Bristen på DPD hos dessa patienter bekräftades ännu genom en analys av enzymaktiviteten hos DPD, eftersom det här är viktigt att känna till när man överväger vilken dos av fluoropyrimidin som ska användas. Dessa läkemedel kan nog användas vid en partiell brist på enzymet DPD, men dosen måste vara 50–75 procent mindre än normalt.
– Det intressanta var att vi bland de patologiska varianterna identifierade varianten exon 4 deletion (1/3 av de upptäckta patogenetiska varianterna) som är sällsynt i det övriga Europa. Den stora prevalensen bland finländska patienter framhäver hur viktigt det är att göra en grundlig analys av genen DPYD, säger Vasa centralsjukhus överläkare i onkologi Antti Jekunen.
Folket på Vasa centralsjukhus onkologi, Antti Jekunen i mitten – i färd med att berätta om det anmärkningsvärda gentestet åt media.
Jekunen berättar att ifrågavarande fynd också har lett till en publikation i en internationell vetenskapstidning (Saarenheimo et al., Cancer Chemotherapy Pharmacol. 2021).
Den ibruktagna rutinundersökningen har också lett till en fortsatt forskning där man tillsammans med forskare vid Fimlab i Tammerfors avser utveckla en metod för att uttryckligen kunna påvisa förekomsten av exon 4 varianten, eftersom man då inte skulle behöva utföra en dyrare gensekvensering.
För att kunna införa denna rutin behövde man personalresurser, och lyckligtvis hade den onkologiska kliniken tillgång till s.k. forskningsskötare som vid sidan av andra pågående läkemedelsundersökningar och registerundersökningar som görs med hjälp av journalhandlingar kunde ansvara för logistiken och patientuppföljningen. Vasa centralsjukhus överläkare i onkologi, professor Antti Jekunen vill ta tillfället i akt och också tacka Österbottens cancerförening.
– Det var mycket viktigt för den onkologiska polikliniken att Österbottens cancerförening kunde bidra till lönen av en forskningsskötare. I själva verket är det tack vare det här bidraget som vi snabbt kunde ta i bruk detta gentest som är våra patienter till fördel, säger Jekunen.